2011 | CWCN fortsätter att göra skillnad för gatubarnen i Kathmandu. I slummen arbetar man med förebyggande verksamhet och driver bl.a. ett dagis med ca 20 barn.
2010 | 61 barn och ungdomar bor och utbildar sig i de nya skolbyggnader. 19 elever har tagit det stora klivet att leva och försörja sig själva. Bolaget Social Business Enterprises (SBE) startas, där all vinst går direkt till CWCN. Över 1200 barn får sjukvård.
2009 | Ett av CWCN:s viktigaste mål är att bli självförsörjande och Production Centre levererar allt större ordrar. Under hösten 2009 startar Göteborgsföretaget The FairTaylor upp skjortproduktion. Tre nya skolbyggnader invigs.
2008 | Byggstart för två nya skolor med plats för 60 barn, Xdin har en projektledare på plats för att hjälpa till. Byggnaderna skall innehålla klassrum, aula, matsal, uppehållsrum, lekplatser och sovrum. En ny elbuss köps in för att kunna utvidga taxi-verksamhet.
2007 | CWCN får ytterligare en sponsor via det holländska billeasingföretaget LeasePlan som planerar att köpa mark och bygga nya lokaler i Kathmandu. Sjukvårdsklinik öppnas för barn som inte har råd med sjukvård
2006 | En samlingsplats öppnas för de olika sociala verksamheterna – Production Centre. Man startar även Yubalaya, ett gruppboende med personal för ungdomar som nästan klarar sig själva.
2005 | En mobil sjukvårdsverksamhet startas upp. Med hjälp av en elbuss kan många av Nepals över 5000 gatubarn få hjälp. Man startar även upp en sy- och stickningsutbildning.
2004 | En flickskola öppnas med plats för åtta barn. Man startar även ett trädgårdsprojekt – Garden Center, med syfte att fungera både som utbildning och inkomstkälla.
2003 | Den första taxi-el-bussen Safa Tempo införskaffas, vilken köps in som ett första steg mot att göra skolan självförsörjande.
2002 | Skolan öppnas med plats för nio gatubarn, en barnskötare, en lärare, tre volontärer och en rektor och växer stegvis med nya mål varje år.